Recept på framgångsrik forskning och innovation

Charlotte Brogren. Foto: Vinnova Bildrättigheter

Dagens gästbloggare är Charlotte Brogren, generaldirektör för innovationsmyndigheten Vinnova. Charlottes inlägg utgår från hennes och hennes myndighets egna infallsvinklar och erfarenheter. Innehållet speglar inte med nödvändighet regeringens eller Regeringskansliets ställningstaganden.

Hur ska svensk forskning och innovation förbli framgångsrik också i framtiden? Jag är övertygad om att det är en helt avgörande fråga för att Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft och sitt välstånd i en pågående global omvandling.  I tider där den politiska kraften i Europa framförallt måste ägnas åt krisbekämpning är det särskilt viktigt att lyfta de stora långsiktiga utmaningarna.

Utvecklingen i vår omvärld ställer hårdare krav på oss. Utvecklingsländer flyttar sig uppåt i värdekedjan genom dramatiska satsningar på sin egen forsknings- och innovationskapacitet samtidigt som globala företagsstrukturer möjliggör en ständig omprövning av lokaliseringen av strategiska resurser. Sverige, som är en relativt liten marknad, kommer behöva kämpa för att behålla och locka till oss investeringar i kunskap. Än så länge ligger vi väldigt bra till, men det kan vara värt att påminna om att många nafsar oss i nacken. Det är exempelvis oroande att Sverige har haft en svag utveckling av FoU i näringslivet under senare år vilket skiljer oss från de flesta OECD- länder. 

I förra veckan lämnade VINNOVA tillsammans med fem andra forskningsfinansierade myndigheter (Vetenskapsrådet, Energimyndigheten, FAS, FORMAS och Rymdstyrelsen) ett gemensamt underlag till regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition. Utifrån genomgripande analyser, internationella utblickar och omfattande kontakter med företrädare för olika intressenter och aktörer har myndigheterna landat i sex gemensamma förslag för att öka forskningens kvalitet och användbarhet. Jag vill särskilt lyfta fram åtgärder för att öka nyttiggörandet av forskning vid universitet och högskolor, införandet av utmaningsdrivna samverkansprogram samt en nationell EU-strategi för forskning och innovation. Svensk forsknings- och innovationspolitik vinner på att bli bättre koordinerad och därför var det också glädjande med en konstruktiv dialog mellan myndigheterna som förhoppningsvis kommer att utvecklas ytterligare i framtiden.

Det inlämnade underlaget är också en viktig signal om att det inte finns någon motsättning mellan det som traditionellt betecknas som nyfikenhetsstyrd forskning och den forskning som tydligare är driven mot artikulerade behov i samhället och näringslivet. Vi ska värna om den akademiska friheten eftersom ingen person idag med säkerhet kan säga var framtidens stora forskningsgenombrott och innovationer kommer att hittas. Sverige behöver forskning av internationell toppkvalitet som på både kort och lång sikt är relevant för samhälle och näringsliv. Vi har inte råd med fler stängda dörrar inom forsknings- och innovationssystemet. Det är därför spännande att flera vetenskapliga undersökningar har visat att vetenskaplig excellens går hand i hand med samverkansforskning. I exempelvis USA är det också självklart för forskare att röra sig mellan universitet och näringsliv, något som ofta ses som berikande för den egna forskningen.

Jag kan lova att VINNOVA kommer att ta en aktiv del för att svensk forskning och innovation ska förbli framgångsrik också i framtiden. Innovationsstrategin är en fantastisk möjlighet att skapa en innovationspolitik som sträcker sig över alla politikområden.

Charlotte Brogren, Generaldirektör för VINNOVA

Kommentera

1 kommentar

Första gången du kommenterar på Näringsbloggen kommer kommentaren att godkännas av moderator innan den visas. Du måste följa Näringsbloggens netikett när du kommenterar.

E-postadressen visas inte publikt

Genom att klicka på knappen Skicka samtycker du till att kakor används.