Så här bidrar högskolor till stärkt svensk konkurrenskraft!

Karin Röding. Foto: Mälardalens Högskola

Karin Röding. Foto: Mälardalens Högskola Bildrättigheter

Dagens gästbloggare är Karin Röding, rektor på Mälardalens högskola. Karins inlägg utgår från henne och hennes organisations egna infallsvinklar och erfarenheter. Innehållet speglar inte med nödvändighet regeringens eller Regeringskansliets ställningstaganden.

En av de allra viktigaste framgångsfaktorerna för en region är tillgången till en akademisk miljö. Den nära tillgången till en högskola eller ett universitet skapar inte bara förutsättningar för en bra skola, vård och ett levande näringsliv, utan det uppstår också en attraktionskraft och en växelverkan mellan näringsliv, kommuner, landsting och dess högskola. En växelverkan som vässar och driver utvecklingen och därmed kvaliteten för alla ingående parter.

Jag har själv förmånen att vara rektor för en starkt drivande och engagerad högskola  – Mälardalens högskola (MDH). Dagligen får jag insikter om högskolans betydelse för Mälardalsregionens aktörer och därmed dess invånare. Omvänt bidrar starka regioner till ett starkt Sverige och en konkurrenskraft värd namnet.

MDH har som vision att vara en samproducerande högskolan med en uttalad ambition att bedriva utbildning med hög kvalitet och tillämpad och behovsmotiverad forskning som skapar värde och nytta. Högskolan är nationellt känd för sina väl utvecklade modeller och mötesarenor där forskare, studenter och praktiker möts – i syfte att utveckla såväl ny kunskap som nya produkter. Den inbyggda strategiska gränsgångarkulturen skapar hållbara bryggor mellan näringslivoch akademin och mellan offentlig sektor och akademin allt till gagn för kvaliteten i såväl utbildning som forskning och för relevansen av det högskolan levererar.

Jag och mina medarbetare är övertygade om att framtidens utmaningar inte löses på egen hand, utan det krävs att näringsliv, kommuner, landsting och akademi krokar arm med varandra. Tiden är helt enkelt förbi när varje given organisation, oavsett om det är ett lärosäte, ett företag eller en offentlig organisation, har tillgång till de främsta inom alla områden. Det är bara tillsammans som vi kan klara framtidens utmaningar.

Jag oroas över att högskolors betydelse i den nationella debatten förminskas, det vill säga att högskolor ute i landet enbart skulle ha betydelse för sin närmaste omgivning. Det är en förenklad bild och ger inte rättvisa åt den verkliga situationen.  Mälardalens högskola ligger till exempel belägen i en expansiv region med tre miljoner invånare och i högskolans närområde finns förutom många hundra små- och medelstora företag även tiotalet globala företag såsom bland andra ABB, Volvo CE, Bombardier, Seco Tools, Assa Abloy och Westinghouse, som alla har långsiktiga samarbeten kring utbildning och forskningmed högskolan. Flera av dessa multinationella företag vittnar om att högskolans närvaro är ett avgörande grundskäl till att de fortsätter att investera i regionen.

Sverige vill att företagen ska stanna i landet. Men då gäller det att företagen får tillgång till den kompetens och expertis som behövs, både avseende kompetensförsörjning och forskning. Scenariot är annars att de känner sig föranledda att flytta – sannolikt då långt utanför landet. Därför känns det angeläget att högskolor och universitet kan fortsätta att utveckla och fördjupa samarbetena med företag oavsett storlek eftersom det stärker Sveriges näringsliv och därmed vår konkurrenskraft.

MDH är förutom driven och engagerad också nyfiken. Därför har vi nyligen genomfört en omfattande undersökning om näringslivets syn på svensk forskning. Resultatet visar med all tydlighet att högskolorna har betydelse för såväl SME som globala företag för kompetensförsörjning och behovet av företagsnära och behovsmotiverad forskning. Undersökningen kommer att presenteras inom kort.

Tillverkningsindustrins betydelse för Mälardalens framtida utveckling kan inte nog betonas. För att möta behovet växlar nu Mälardalens högskola upp samverkan genom etableringen av ett regionalt industritekniskt centrum. Kraftsamlingen heter Mälardalen Industrial Technology Center, MITC, och omfattar företag, branschorganisation och ett antal kommuner i Mälardalen. Genom effektiva samarbetsformer stödjer MITC företagens och högskolans utveckling med fokus på innovation, produktutveckling, produktionsutveckling och energi- och miljöeffektivisering. Målet är att göra tillverkningsindustrin och regionen starkare än någonsin. För högskolan innebär ett närmare samarbete med  näringslivet att studenterna får bättre praktik och kontakter med företag under utbildningen och forskarna får direkt tillgång till industriers produktionsflöden och processer, vilket i sin tur ger en hög kvalitet i forskningen.Det ska bli mycket intressant att följa detta initiativ som med full kraft startar under 2012.

Mälardalens högskola är med sina 35 års erfarenhet av nära samverkan med det omgivande samhället redo att ta nästa steg – Samverkan 2.0. Det finns för mycket okunskap och mytbildning kring vad samverkan har eller inte har för betydelse. En akademi vill inte tro utan veta – därför har högskolan på eget initiativ tagit fram indikatorer i syfte att mäta samverkans betydelse för akademin och det omgivande samhället. I september lämnade jag ett erbjudande till utbildnings- och forskningsminister Jan Björklund:  MDH är beredd att utveckla tillämpbara modeller, ta fram indikatorer för samverkan samt att beforska nyttan av samverkan. Som pilothögskola på området skulle Mälardalens högskola kunna leda utvecklingsarbetet inom detta viktiga område och därmed kunna vara till gagn för hela högskolesystemet genom bland annat konkret stöd till andra lärosäten.

I debatten hör jag ofta att samverkan är så svårt eller helt omöjligt att mäta. Som akademi låter vi oss inte nedslås över att något är svårt – vi finns till för att söka svar och lösa utmaningar. Låt Mälardalens högskola utveckla detta med full kraft.

Kommentera

1 kommentar

Första gången du kommenterar på Näringsbloggen kommer kommentaren att godkännas av moderator innan den visas. Du måste följa Näringsbloggens netikett när du kommenterar.

E-postadressen visas inte publikt

Genom att klicka på knappen Skicka samtycker du till att kakor används.

  1. Pingback: Näringsbloggen | Karin Rödings blogg