Våra företag måste fylla på med ny kunskap för att bli konkurrenskraftiga

Håkan Brynolfsson. Foto: Regionförbundet i Kalmar län

Håkan Brynolfsson. Foto: Regionförbundet i Kalmar län Bildrättigheter

Dagens gästbloggare är Håkan Brynielsson, regiondirektör i Regionförbundet i Kalmar län. Håkans inlägg utgår från egna infallsvinklar och erfarenheter. Innehållet speglar inte med nödvändighet regeringens eller Regeringskansliets ställningstaganden.

Små- och medelstora företag i Kalmar län har en stor förmåga och kunskap att anpassa sig till konjunktursvängningar. Här ligger länet bra till jämfört med andra regioner som OCED har granskat. Nu ligger utmaningen i att utveckla dessa företag till en mer kunskapsbaserad ekonomi vilket kan stärka konkurrenskraften ytterligare.

Den 15 februari genomförde vi, de fyra regionförbunden i Småland och Blekinge, ett dialogmöte om innovation och förnyelse. Mötet skedde i samarbete med Regeringskansliet som en del av deras arbete med den nationella innovationsstrategin.

De tre Smålandslänen är tillverkningsindustrins och småföretagens högborg i Sverige. Men det är inte Jönköpings län som är småföretagarlänet nummer ett längre, utan Kalmar län. Vi har nämligen fler företag per tusen invånare än vårt grannlän i väster.

Företagen i Kalmar län och övriga Småland har lyckats konkurrera inom områden där andra OECD-regioner blivit omsprungna av låglöneländer. Framgångsfaktorn är skickligt management och förmågan att snabbt kunna parera konjunkturella förändringar. Men, det finns ett akut behov av att fylla företagen med ny kunskap för att de ska behålla sin konkurrenskraft. Vårt näringsliv behöver, som OECD säger, ta steget upp i värdekedjan.

Tillverkningsindustrin är dominerande i flertalet av länets kommuner. Över 20 procent av länets sysselsatta finns inom denna sektor. Emmaboda toppar listan med över 50 procent sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Företagens förmåga att ta fram nya produkter och tjänster blir därför allt viktigare för att de ska behålla sin konkurrensförmåga. Men också för att tjänsteföretagen i till exempel Kalmar ska kunna behålla sina kunder.

Den som inte ser om sin tillverkningsindustri går under! Så drastiskt uttalade sig Johan Roos, ny VD på Internationella Handelshögskolan i Jönköping på Innovationsdialogen i samma stad den 15 februari. Han tog sin utgångspunkt i den negativa utvecklingen i Danmark och USA, som enligt honom inte sett om sitt hus, vilket innebär att tillverkningsindustrin reducerats i betydelse. Detta har fått negativa konsekvenser för den privata tjänstesektorn. Varje arbete inom tillverkningsindustrin genererar 2-3 ytterligare arbeten inom den privata tjänstesektorn, enligt Johan Roos.

Daniel Lind, som är chefsekonom på Unionen, har tidigare framfört samma uppfattning i Dagens Industri. Han menar att avindustrialiseringen är en myt. Antalet direkt eller indirekt sysselsatta i industriproduktionen är fler än vad den officiella statistiken visar. Många företag köper idag insatser som tidigare producerades inom företaget. För 30 år sedan genererade varje industrisysselsatt 0,34 personer i tjänstesektorn. Antalet är idag det dubbla. Räknar vi samman de som är direkt och indirekt sysselsatta har minskningen av antalet arbetstillfällen i princip upphört under de senaste 15 åren. Den svenska avindustrialiseringen är med andra ord en myt. Vad värre är, menar Daniel Lind, riskerar den förenklade bilden bli en självuppfyllande profetia.

Regionalt ledarskap och samverkan kan främja forskning och utveckling

Företagens konkurrens förmåga i Småland beror, enligt OECD, bland annat på flexibiliteten och dynamiken hos vårt näringsliv. Men, det finns, som jag skriver ovan, ett akut behov av att fylla dessa företag med ny kunskap för att de ska behålla sin konkurrenskraft.

Vi måste därför främja tillväxten av kunskapsintensiva tjänsteföretag, genom bland annat en ökad satsning på forskning och utveckling i småföretagen och ett tätare samarbete mellan dem och akademin. Vi måste förstå de förändringar som kommer att möta oss framöver för att hitta nya och bättre lösningar. Ska vi och våra företag fortsätta att vara framgångsrika och konkurrenskraftiga måste vi främja och stimulera den processen.

Analysföretaget Kontigo gjorde under 2009 på uppdrag av de fyra regionförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronbergs län en analys av innovationssystemen i regionen. Syftet med analysen var att beskriva systemen så att vi och aktörerna på ett samlat sätt kan diskutera strategiska vägval och gemensamma utvecklingsbehov. Studien omfattade 107 aktörer, som IUC, Almi, Nyföretagarcentrum, olika kluster och lärosätena i regionen. Det totala utvecklingskapitalet var drygt 270 miljoner kronor per år. Stora pengar med andra ord! Den relevanta frågan är om vi använder dessa på ett optimalt sätt?

Studien har identifierat ett antal strategiska frågeställningar, som vi rekommenderas att jobba vidare med. Två av dessa är: Ett tydligare regionalt ledarskap och en gemensam strategi som är förankrad i systemen samt en ökad kunskap och förståelse för samverkan mellan länen. En regionförstoring hade underlättat strukturförändringen.

Kommentera

2 kommentarer

Första gången du kommenterar på Näringsbloggen kommer kommentaren att godkännas av moderator innan den visas. Du måste följa Näringsbloggens netikett när du kommenterar.

E-postadressen visas inte publikt

Genom att klicka på knappen Skicka samtycker du till att kakor används.

  1. Jonny Andersson

    TACK! Äntligen någon i din position som ser vad som håller på att hända med vår tillverkningsindustri. Någon som har förstått att den än så länge växande tjänstesektorn hämtar sina uppdrag till mycket stor del från just tillverkningsindustrin. Jag hoppas att ditt inlägg leder till ett nationellt uppvaknade och en samling kring den problematik du lyfter fram.

    Svara på inlägget
  2. Pingback: Regionala och tematiska dialogmöten | Innovation