Att komma ut från byrålådan

Paneldebatt under Småföretagsdagarna 2014. Foto: Amalia Syrén Bildrättigheter

Företagande och innovation var temat när Entreprenörskapsforum arrangerade Småföretagsdagarna i Stockholm den 12 mars. På plats fanns inte mindre än tre statsråd, finansmarknadsminister Peter Norman, näringsminister Annie Lööf och utbildningsminister Jan Björklund samt Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, Magdalena Andersson, så det är uppenbart att entreprenörskap är ett ämne som engagerar politiker. Tillgång till kompetens, finansiering och samverkan akademi-näringsliv lyftes av partierna som viktiga frågor för att få fler företag, och framförallt fler växande företag.

Ett av passen hade rubriken ”Hamnade innovationsstrategin i byrålådan?” vilket självklart fick mig nyfiken. Framförallt handlade dock diskussionen om boken Ett ramverk för innovationspolitiken (Braunerhjelm, Eklund och Henrekson; Samhällsförlaget 2012) och huruvida regeringen genomfört dess tio punkter. Den boken lyfter tio viktiga punkter som till viss del överensstämmer med den nationella innovationsstrategin, men den är framförallt en ambitiös beskrivning av hur det institutionella ramverket skulle kunna utformas.

Den nationella innovationsstrategin syftar i sina 17 delmål till viss del på att beskriva institutionella förändringar som är önskvärda för ökad innovationskraft. Men, en minst lika viktig del den inkluderande processen som präglat såväl utformningen av strategin som dess genomförande, med år 2020 som måldatum. Utgångspunkten har varit att engagera människor inom näringslivet, civilsamhället och offentlig sektor för att diskutera vad som är deras uppfattning av innovation och vad som krävs för att öka innovationskraften i deras kontext. Väldigt mycket går att göra inom existerande ramverk om vi sätter människan i centrum, ser helheter, samarbetar och tar bort hinder för innovation.

Inför det att strategin skrevs mötte vi från alla nivåer på Näringsdepartementet mer än 1400 personer från olika sektorer och delar av landet. Sedan lanseringen hösten 2012 har vi fortsatt lyfta betydelsen av innovation, bland annat i de regionala dialoger som arrangerats inom ramen för IVA:s projekt Innovationskraft Sverige, och nu har i stort sett alla Sveriges regioner tagit fram egna innovationsstrategier. Inför 2014 har regeringen utökat antalet myndigheter som ska bidra till att förverkliga målen i den nationella innovationsstrategin. Regeringen genomför också institutionella förändringar; investeraravdraget och FoU-avdraget finns på plats och en utredning om beskattning av personaloptioner har tillsatts. Organisationen inom staten förändras, till exempel sammanslagningen av Almi och Innovationsbron likväl som att kraftsamla kring innovationsupphandling när det statliga upphandlingsstödet utökas och samlas inom Konkurrensverket. Samverkan och ökat stöd till innovation var viktiga delar i den senaste forsknings- och innovationspropositionen. Så nej, de här förändringarna visar tydligt att innovationsstrategin inte ligger i en byrålåda, vilket även Sara Modig konstaterar i sin blogg.

De viktigaste förändringarna görs dock inte inom Regeringskansliet, de görs i mötet mellan människor med drivkraft och vilja till förnyelse, och vi ska bidra till att de personerna får så goda förutsättningar som möjligt.

Kommentera

Bli den första som kommenterar!

Första gången du kommenterar på Näringsbloggen kommer kommentaren att godkännas av moderator innan den visas. Du måste följa Näringsbloggens netikett när du kommenterar.

Genom att klicka på knappen Skicka samtycker du till att kakor används.

E-postadressen visas inte publikt