Dags att vidga innovationsbegreppet och inkludera social innovation

Eva_Engquist_MAH

Eva Engquist. Foto: Malmö Högskola Bildrättigheter

Dagens gästbloggare är Eva Engquist, vice rektor på Malmö Högskola och styrelseordförande i Mötesplatsen för social innovation och samhällsentreprenörskap. Evas inlägg utgår från hennes och hennes organisations egna infallsvinklar och erfarenheter. Innehållet speglar inte med nödvändighet regeringens eller Regeringskansliets ställningstaganden.

Finansiell kris i både USA och Europa med offentliga åtstramningar som följd. Samtidigt som behovet ökar av det slags tjänster som offentliga sektorn tillhandahåller idag. Lägg till detta vad som inom EU brukar kallas ”de stora utmaningarna”, dvs. miljö- och energiproblem, en åldrande befolkning, ojämlikhet i hälsa, integrationsproblem etc.  Allt detta ställer stora krav på vår förmåga att hitta innovativa sätt att ta oss an dessa frågor. Hur kan vi hitta nya former för samarbeten mellan privata företag, offentlig sektor och frivilliga organisationer?  Hur tar vi tillvara all den kunskap som finns på så många håll och hur stimulerar vi den växande skaran av ”samhällsentreprenörer” som med stort engagemang kommer med oväntade och innovativa lösningar på behov som många av oss har eller kommer att få?

Social innovation och samhällsentreprenörskap utvecklas på många håll i världen och ses som en nödvändighet för att hantera samhällets utvecklingsbehov. Och mer än så – i Europa ses social innovation som nyckeln till både nya företag och ekonomisk tillväxt.  Det beräknas att ca 10% av europeisk BNP genereras i vad man kallar den ”sociala ekonomin”.  Enbart i Storbritannien räknar man med att den speciella bolagsform som kallas Social enterprises omsätter ca 300 miljarder årligen. Siffrorna är litet osäkra beroende på att området är nytt och inte riktigt låter sig fångas in med mer traditionella mätmetoder.

På Malmö högskola har vi sedan ett drygt år ansvaret för den nationella Mötesplatsen för social innovation och samhällsentreprenörskap. Arbetet bedrivs med stöd av KK-stiftelsen och tillsammans med Mittuniversitetet. Flera företag som PwC, IBM, HSB, Coompanion, Volvo Lastvagnar och Barista men också Stadsmissionen deltar aktivt i arbetet kring Mötesplatsen.  Området är mångfacetterat och spännande.  Hur hanterar vi frågor som rör ledarskap och organisation när vi sammanför parter som tidigare inte haft så mycket med varandra att göra men som måste hitta nya samarbetsformer där man tar det bästa från de olika världarna med ömsesidig respekt för varandra? Hur hittar vi nya affärsmodeller och finansieringsformer? Behöver vi till exempel skapa bolagsformer liknande de nämnda Social enterprises som lämpar sig för ett affärsmässigt sätt att driva en verksamhet, som måste gå runt men som kanske inte har vinst som huvudmål? Forskningen inom området är liten i jämförelse med vad som gjorts kring vetenskapliga innovationer och näringslivets innovationsprocesser. Här samlas nu ett nordiskt forskarnätverk. Tillsammans med Vinnova och Tillväxtverket arbetar vi med tjänsteinnovationer för äldre och entreprenörskap inom vård och omsorg etc. Men framför allt hoppas vi att Mötesplatsen kan ge stöd och inspiration till alla som söker nationella och internationella erfarenheter inom området social innovation.

I dessa tider då många är engagerade i att utveckla något som ska bli en nationell strategi för innovation – är det inte dags att vidga innovationsbegreppet och,  i likhet med Storbritannien och Danmark, utveckla en nationell strategi för social innovation och samhällsentreprenörskap?

Kommentera

2 kommentarer

Första gången du kommenterar på Näringsbloggen kommer kommentaren att godkännas av moderator innan den visas. Du måste följa Näringsbloggens netikett när du kommenterar.

E-postadressen visas inte publikt

Genom att klicka på knappen Skicka samtycker du till att kakor används.

  1. Sara Modig

    Tack, Eva, för ditt gästinlägg! Vi har anledning att återkomma till frågorna om social innovation och samhällsentreprenörskap framöver i arbetet med innovationsstrategin. Ser fram emot fortsatt gott samarbete i planeringen av dialogmötet om social innovation.

    Svara på inlägget
  2. Monica Slama

    Ett nytt EU-projekt, där flera städer samverkar, kan kanske bidra med kunskaper till att skapa väl fungerande innovationsstrukturer?

    Stockholm undersöker ”vita fläckar” på innovationsområdet

    Stockholms framgångar inom innovationsområdet är väl kända och bygger mycket på vår förmåga till nytänkande. Nu har ett gemenamt initiativ tagits av elva europeiska städer för att utforska områden där nya innovationer kan växa fram, genom CrossInnovation – ett EU-projekt finansierat av Interreg.

    Städerna kommer att fokusera på att hitta metoder för att öka kontakterna mellan branscher, företag och städer i Europa i syfte att skapa innovativa tjänster och produkter, under de tre kommande åren.

    Redan nu finns goda exempel på fungerande metoder för innovation i Stockholm och i de andra städerna som kommer att undersökas och spridas mellan städerna.

    Stockholm stad, genom Hägersten-Liljeholmen, får nu möjlighet att presentera resultat och erfarenheter från det kreativa klustret vid Telefonplan, Fonden för Innovation, Innovationsstipendiet, Innovation Norra Djurgården och Innovationsupphandlingar. Vi får också möjlighet att studera hur andra städer har strukturerat arbetet med att underlätta utvecklingen av nya innovationer.

    ”Vi deltar i ett viktigt sammanhang som gör det möjligt för oss att berätta om våra erfarenheter ute i Europa och diskutera dem i ett nätverk, säger Maria Mannerholm, direktör för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning som har ett starkt engagemang för näringslivsutveckling i stadsdelsområdet – Det är med glädje vi kommer att dela med oss och utbyta erfarenheter av användbara verktyg och resurser för att fortsätta våra satsningar för kreativitet och innovation, i ett strategiskt läge för Stockholm stad. ”

    Fakta: CrossInnovation, leds av City Universitet i Birmingham, övriga deltagare är Stockholm, Amsterdam, Berlin, provinsen Rom, Lissabon och Warszawa, Linz, Pilzen, Vilnius och Tallin.

    Svara på inlägget