Vi kan inte vila på lagrarna

Pontus Braunerhjelm

Pontus Braunerhjelm. Foto: Entreprenörskapsforum Bildrättigheter

Dagens gästbloggare är Pontus Braunderhjelm, VD för Entreprenörskapsforum och professor på KTH. Innehållet speglar inte med nödvändighet regeringens eller Regeringskansliets ställningstaganden.

Torsdagen den 28 november arrangerade Entreprenörskapsforum ett seminarium där OECD presenterade sin analys av det svenska innovationssystemet. På uppdrag av regeringen har en fyrmannagrupp, ledd av Gernot Hutschenreiter, utvärderat svensk innovationspolitik och de fortfarande preliminära resultaten redovisades på Näringsdepartementet sent på hösten 2012. I början av 2013 släpptes den officiella rapporten. Senast OECD gjorde något liknande var 1987. Och utvärderingen behövs, det finns ett flertal områden som är i särskilt behov av ekonomisk-politiska reformer.

Gott betyg till Sveriges innovationssystem
OECDs lista över svenska styrkor är lång och det råder inget tvivel om att Sveriges innovationssystem får ett gott betyg. Men det finns viktiga delar att snabbt ta itu med. I sin SWOT-analys räknar OECD upp nio olika hot mot Sveriges konkurrenskraft. Problemen är enligt OECD:

• Att upprätthålla en god produktivitetsutveckling
• Att möta nya konkurrentländer som kan komma in på marknader och produktområden med högt förädlingsvärde
• Svårigheter att behålla vunna positioner, exempelvis klinisk forskning
• Oförmåga att utnyttja vårt goda kunskapsläge och innovativa spets på den globala marknaden
• Svårigheter att överföra teknik mellan forskning och industri
• Oförmåga att stötta utvecklingen av nya industri- och tjänsteföretag
• Ökad internationell konkurrens för de svenska toppuniversiteten
• Utflyttning av produktion och forskning i multinationella företag (se läkemedel)
• Den svenska långsamheten i beslutsfattandet (offentlig och politisk sektor)

Etablerade bolag plantskolor för nya entreprenörer.
Att Sverige har världens näst högsta FoU-nivå har vi en liten krets storföretag att tacka för. Samtidigt har neddragningarna i AstraZeneca och Ericsson påmint oss om att vi inte kan ta dem för givna. OECD manar oss därför att förankra storföretagen och deras produktions- och forskningsaktiviteter i en svensk innovationsmiljö av världsklass.

Detta är precis samma slutsats som Martin Andersson levererar i årets Swedish Economic Forum Report. De nya tillväxtföretagen kommer ofta från just ett större etablerat bolag och ärver egenskaper från sitt ursprungsföretag. Etablerade bolag blir på så sätt plantskolor för nya entreprenörer. Förutsättningarna för nya tillväxtföretag hänger därmed ihop med Sveriges förmåga att behålla och fortsatt vara attraktivt som lokaliseringsland för de stora kunskaps- och teknikintensiva multinationella företagen.

En trovärdig innovationspolitik måste stå på två ben
OECDs analys spänner över flera olika policyområden och landar i bedömningen att ett mer holistiskt grepp måste tas över innovationspolitiken för att fullt ut kunna realisera potentialen i det svenska innovationssystemet. Då förutsätts reformer som sträcker sig utanför den mer snävt definierade näringspolitiken. Det har att göra med infrastruktur, forskning, skatter, utbildning, och universitetens organisation och inriktning. Optionsskatter pekas ut som ett särskilt angeläget område att vidare med. Inom offentlig sektor bör också tydliga incitamentsstrukturer skapas som främjar innovation.

Jag har i ett flertal rapporter tillsammans med andra forskare hävdat att en långsiktigt trovärdig innovationspolitik för en hållbar ekonomisk tillväxt måste stå på två ben. Först och främst måste vi bygga en kritisk kunskapsmassa. Här krävs ytterligare insatser, från skola till forskning. Vår nivå är fortfarande hög, men trenden går åt fel håll. Men det räcker inte med forskning och universitet i världsklass, eller att Sverige har världens näst högsta nivå på FoU-satsningarna. Det gäller att det satsas ordentligt på nästa länk, att produkter och tjänster kommersialiseras och når ut i samhället. Den ekonomiska politiken bör ta sin utgångspunkt i entreprenörernas förutsättningar och därifrån skapa generella goda villkor för företagandet. Jobben, liksom ofta innovationerna, kommer nämligen i företag som växer sig medelstora. Och då är vi inne på helt andra policyområden.

Viktigt med kontretisering
I övrigt är det viktigt att politiken pekar ut en konkretisering baserad på den nationella innovationsstrategin och då gäller det att inte skygga för de tuffa frågorna, som ägarskatter, optionsbeskattning, fond-i-fond och det statliga riskkapitalet. Och en sista kommentar, vi kan inte vila på lagrarna, Sverige har kommit väl ut ur krisen men den globala konkurrensen kommer att bli tuffare. På det innovationspolitiska området har en rad steg tagits i rätt riktning under senare år – om vi genomför de reformer som stakas ut av OECD kommer svensk ekonomi stå väl rustad och det kommer att öppnas upp betydande möjligheter för svenska entreprenörer att nå ut på de globala marknaderna.

Pontus Braunerhjelm
VD Entreprenörskapsforum och professor, KTH

Kommentera

Bli den första som kommenterar!

Första gången du kommenterar på Näringsbloggen kommer kommentaren att godkännas av moderator innan den visas. Du måste följa Näringsbloggens netikett när du kommenterar.

Genom att klicka på knappen Skicka samtycker du till att kakor används.

E-postadressen visas inte publikt