Innovationskraft i mellanrummet

Mamma dansar, konstnärlig tolkning av Pia Areblads av sonen Noah.

Mamma dansar, konstnärlig tolkning av Pia Areblad av sonen Noah. Bildrättigheter

Dagens gästbloggare är Pia Areblad, strategi och utvecklingschef på TILLT. Hennes inlägg utgår från egna och hennes organisations infallsvinklar och erfarenheter. Innehållet speglar inte med nödvändighet regeringens eller Regeringskansliets ställningstaganden.

För ca 10 år sedan kunde jag inte släppa tanken på hur Sverige ska kunna möta den växande konkurrensen från Asien. Vad har vi som de saknar? Hur kan vi arbeta smartare för att klara av den globala konkurrensen? Med min bakgrund som både dansare och statsvetare var jag van att se saker från många håll och tanken slog mig att det var just en sådan mix som kunde bli en styrka för Sverige som land. Utifrån organisationen TILLT, som jag började bygga upp 2001, fick jag chansen att pröva min teori.

Idag har jag hundratals exempel på att teorin håller: konstnärligt tänk är ett mycket bra verktyg för att skapa innovation och kreativitet på arbetsplatsen.

Möt te.x. Malin Bellman, en bildkonstnär som verkade på ett av de större sjukhusen i Västsverige under ett år. Jag lärde känna henne i samband med en konstinstallation hon gjorde på Vasagatan i Göteborg, den gata som har mest cykeltrafik i Göteborg. Där hade hon, i ett konstprojekt, placerat en motionscykel på cykelbanan och cyklade på den mellan 08:00 och 10:00 då cyklisterna hade som mest bråttom. Projektet blev en kommentar till frågan vart är vi på väg och varför? Med ett sådant angreppssätt såg jag en potential till att introducera Malin till akutmottagningen på Östra Sjukhuset.  Verksamheten hade utifrån mätningar fått reda på att de var en av de tre regionala arbetsplatserna som hade sämst arbetsmiljö i regionen. En av åtgärderna blev att samarbeta med TILLT och låta en konstnär ge nya perspektiv på deras arbete och spegla dem.

Konstnären introducerade bl.a projektet 100 timmar där alla fick spendera en timme på en sjukhussäng i korridoren. Under denna period låg många patienter där då det var så hårt tryck på verksamheten. Liggande på en sjukhussäng i korridoren, fick personalen se sig själva från ett nytt perspektiv. Utifrån frågor som konstnären formulerade skapades utrymme för reflektion och nya idéer växte fram för att lösa flertal utmaningar som fanns i verksamheten. Drygt ett och ett halvt år senare fick verksamheten pris som bästa arbetsplats i regionen. Innovationskraften att utveckla arbetsprocesser i verksamheten hade växt utifrån konstnärens interaktion och gett helt nya lösningar.

TILLT-projekt på Aspen Petroleum med Veera Sucalo Grimberg.  Foto: Rolf Hallin

TILLT-projekt på Aspen Petroleum med Veera Sucalo Grimberg. Foto: Rolf Hallin Bildrättigheter

Koreografen och dansaren Veera Suvalo Grimberg verkade under ett år på bensinföretaget Aspen Petroleum. Hennes arbete där kom att handla om internkommunikation, synliggöra medarbetares kompetens samt att utvidga komfortzonen. Ett av resultaten blev en truckbalett som stärkte företagets varumärke och hjälpte truckförarna på golvet att tänka utanför boxen.

Stenullstillverkaren Paroc genomförde tre årslånga projekt på olika enheter. Konstnärer från teater och dans arbetade med att ge verksamheten nya perspektiv på sitt arbete. En del av processen gav medarbetarna möjligheten att sätta sin roll i ett större sammanhang vilket gav en helt annan motivation till arbetet.  Stenull är ej brännbart. Genom att sätta fokus på detta tillverkade konstnären i dialog med medarbetarna en icke brännbar julbock. Detta ledde till att man definierade en ny marknad för sin produkt. Det kunde ju också handla om brandsäkerhet. Processen med den ej brännbara julbocken öppnade ögonen för fler användningsområden.

Forskning 
Efter att ha genomfört över 80 årslånga projekt och 500 kortare interaktioner sedan 2001 har vi sett att konstnärer har en förmåga att tänka i nya banor, finna nya lösningar, och är tränade i att befinna sig i explorativa, osäkra processer, som företag allt oftare stöter på i en ständigt föränderlig omvärld. Konstnärer vågar även utmana befintliga konventioner och normer, en kapacitet som är nödvändig för utveckling och nytänk. Hela samhället, och näringslivet i synnerhet, har inte råd att inte använda sig av den här typen av färdigheter för att möta de utmaningar som samhället står inför idag.

Under fyra år följde Michael Eriksson från stiftelsen IMIT fyrtio årslånga projekt för att se vad den största effekten av konstnärliga interventioner i arbetslivet/organisationer var. Forskningen pekade på effekter såsom stärkt förändringsbenägenhet samt ökad innovationskapacitet. Ariane Berthoin Antal vid WZB i Berlin har även publicerat ett flertal artiklar i frågan som talar i samma riktning.

Steget ut i Europa
För fem år sedan tog TILLT steget ut till att bli en aktör på europeisk nivå. Bara något år senare översattes ”TILLT modellen” till 21 språk av Europeiska kommissionen. Intresset för vårt arbete växte lavinartat efter det. Det har inneburit att mycket av mitt arbete idag går ut på att resa runt och berätta och inspirera andra att använda våra erfarenheter. Ett spår i detta är att medverka till ett europeiskt forum för kultur och innovation.

I Västsverige har vi precis bildat ett partnerskap för ökad innovation med kraft från konst och kultur, bestående av Västsvenska Handelskammaren, Industrimässor vid Svenska Mässan, Ada och TILLT. Vi kommer tillsammans att göra allt vi kan för att innovationskraften inom industrin och näringslivet ska utvecklas i samverkan med konstnärlig kulturell kompetens.

Idag, med över tio års erfarenhet av att vara ansvarig för TILLTs utveckling värderar jag mer än någonsin krocken som uppstår i mötet mellan näringsliv och konst. Konstens roll, att tilta tanken, utmana och provocera, har en bärande roll i en demokrati. Då konsten ges utrymme att göra detta på olika arenor skapas förutsättningar för radikal innovation. Kulturbaserad kompetens kan hjälpa företag att förstå att det är ok att inte riktigt veta vart man är på väg. I själva verket är det just där, i mellanrummet, som verklig innovation uppstår.

Pia Areblad, strategi och utvecklingschef TILLT

Pia Areblad. Fotograf: Kari Jantzen

Pia Areblad. Fotograf: Kari Jantzen Bildrättigheter

Kommentera

Bli den första som kommenterar!

Första gången du kommenterar på Näringsbloggen kommer kommentaren att godkännas av moderator innan den visas. Du måste följa Näringsbloggens netikett när du kommenterar.

E-postadressen visas inte publikt

Genom att klicka på knappen Skicka samtycker du till att kakor används.