Om att mäta innovation – att fånga nyhet, värdeskapande och effekter på samhället

Foto: exousia.etsy, Flickr

Foto: exousia.etsy, Flickr Bildrättigheter

Då jag var lärare på universitet hade jag en kurs som bland annat berörde det som kallas globaliseringen. En fråga som är svår att lösa var; när startade globaliseringen? När vi började diskutera att detta är en process, blev det svårt att hitta ett startdatum och ett (vilket i och för sig aldrig var aktuellt) slutdatum. Här finns problem som påminner om dem man möter när det gäller att mäta innovation.

Mina kollegor Åsa och Sara har tidigare gjort inlägg om det här med innovation. Här kommer en kompletterande betraktelse från min horisont som handlar om svårigheterna att mäta innovation.

Innovation definieras generellt utifrån två sammanhängande kriterier, dels att det är en nyhet (nyhetskriteriet) och dels genom dess genomslag i ekonomin (värdeskapandekriteriet).

Det lättaste att mäta är nyhetskriteriet. Och det är nog också därför som patent blivit så centralt i diskussionerna. Det går också att beskriva i berättelser hur nya varor, tjänster och processer har växt fram där det framgår hur unik den nya produkten eller processen är. Båda patent och berättelser placerar innovationer i tiden. Man kan se en startpunkt och vad det leder till i en fortsättning. Sen handlar innovation bara ibland om något som kan patenteras, men det är en annan historia.

Men det blir svårare när det gäller kriteriet värdeskapande. För när uppstår värdet? Är det då idén kläcks, eller då den omsätts i någonting nytt i ekonomin? Alla är numera eniga om att det inte räcker med en idé, utan den måste också skapa värden i det verkliga livet. I OECDs manual (Oslomanualen) för insamling av internationellt jämförbar statistik om innovation används denna definition:

”Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer.”

Det betyder att en grundläggande förutsättning för innovation är att det omsatts på en marknad eller på annat sätt finns i användning. Men när har då tillräckligt värde skapas för att någonting nytt ska kunna kallas innovation? Forskningen ger inte någon klar vägledning. Och det beror på att det inte finns några tröskelvärden eller andra definierade mått som är allmänt accepterade på vad som är innovation och vad som inte är det. Dessutom är frågan om sådana tröskelvärden över huvud taget är meningsfulla. Det finns olika idéer om hur man kan tänka kring sådant. Exempelvis när man talar om inkrementell (eller stegvis) och radikal innovation. Avgörande för vilken total nytta en innovation får är hur den sprids. Nathan Rosenberg, en känd forskare inom innovationsområdet, har exempelvis pekat på att små förändringar ibland kan ge stora effekter på marknader och i samhället.

Innovation omvandlar ekonomin och samhället. Diskussionen om innovation fokuserar ofta på att innovation handlar om företagens konkurrenskraft och förmåga att generera vinst. Men forskarsamhället är mycket samstämmigt kring att innovation är helt avgörande för samhällets produktivitetsutveckling. Utvecklingen av produktiviteten handlar om hur mycket värde som produceras per enhet av olika insatsfaktorer. Ofta mäts produktivitet som BNP eller bruttoförädlingsvärde per arbetad timme. Den största delen av produktivitetsutvecklingen bestäms av innovation.

Den ekonomiska tillväxten under de senaste 200 åren är historiskt unik. Sveriges bruttonationalprodukt är idag ungefär 20 gånger högre är för 200 år sedan. Sedan 50-talet har Sveriges BNP ökat med ungefär 500 procent. Trots att vi blivit många fler har de resurser vi har per person och vår materiella standard ökat dramatiskt. Idag har vi råd att bo större och bättre, äta bättre, ha mer fritid, resa mer både i Sverige och utomlands. Vi har också råd med en utbyggd välfärdssektor som bidrar till bättre hälsa och längre liv, ökad och mer jämnt fördelad kunskap, förbättrad jämställdhet, nya sätt att producera och konsumera hållbart, och mycket annat. En effekt av den ekonomiska tillväxten är således ett ökat handlingsutrymme för människor, vilket ger förutsättningar för ökad livskvalitet. En av de tydligaste indikatorerna på utvecklingen är medellivslängden, både Sverige och i övriga världen.

Utan att krångla till det hela är det lätt att inse att innovationer skapar effekter som inte hade gått att förutse och som förändrar världen. För att nämna några exempel kan en smart telefon skapa ett värde hos företaget som tillverkar den, ett annat hos användaren (även om ett hushåll idag har betydligt högre telefonkostnader än för tio år sedan, men man har å andra sidan lättare att hålla reda på barnen på Gröna Lund), ett annat hos en företagare som kan utveckla appar och erbjuda nya tjänster, ett annat hos myndigheter som kan förenkla för oss medborgare och göra sin administration med effektiv. Sammantaget skapas värden på många olika sätt i samhället. Samtidigt förstör också telefonen det som kan vara värdeskapande. Utvinningen av viktiga mineraler, ett ökat sopberg och ohälsosamma arbetsvillkor för människor innebär att tillverkningen av telefonen måste förbättras. Görs inget åt detta kommer det inte att gå att tillverka telefoner på längre sikt. På så sätt skapar innovation kontinuerligt nya villkor och relationer i samhället som måste hanteras, vilket fungerar som en motor för att driva på innovation och tillväxt. Nutid, dåtid och framtid knyts samman i ett virrvarr av små och stora innovationsprocesser. 

Det vara på sin plats att fråga sig ifall allt som är värdeskapande kan definieras som innovation? Svaret på det är faktiskt både ja och nej. Det beror helt enkelt på vad som händer härnäst.  Poängen med att använda begreppet innovation är att innovation leder till omvandlingsprocesser som ger kedjeeffekter i ekonomin och i samhället i stort. Innovation sätter fokus på vilka värden och effekter som skapas av det nya. En ny produkt (vara eller tjänst) som inte är så märkvärdig i sig kan ha stor betydelse på sikt, men kan te sig obetydlig i det korta perspektivet. Att mäta innovation är därför rätt komplicerat, men en mycket angelägen uppgift. För att hitta nya sätt att fånga nyhet, värdeskapande och effekter på samhället gäller det att vi behöver tänka på nya sätt. Det ska bli mycket spännande att följa det uppdrag som SCB fått av regeringen att utveckla nya indikatorer på innovationsområdet. Det finns en hel del inspiration att hämta internationellt kring detta, inte minst i Storbritannien.

Kommentera

Bli den första som kommenterar!

Första gången du kommenterar på Näringsbloggen kommer kommentaren att godkännas av moderator innan den visas. Du måste följa Näringsbloggens netikett när du kommenterar.

E-postadressen visas inte publikt

Genom att klicka på knappen Skicka samtycker du till att kakor används.