Nollvisionen – lika viktig på hemmaplan som internationellt

Matts-Åke Belin är anställd vid Trafikverket och talesperson för trafiksäkerhet samt projektledare för Vision Zero Academy. Från den 1 september är Matts-Åke Belin också adjungerad professor i trafiksäkerhet vid KTH. foto: Christiaan Dirksen Matts-Åke Belin är anställd vid Trafikverket och talesperson för trafiksäkerhet samt projektledare för Vision Zero Academy. Från den 1 september är Matts-Åke Belin också adjungerad professor i trafiksäkerhet vid KTH. foto: Christiaan Dirksen

I mitten av juni bjöd infrastrukturminister Anna Johansson och generaldirektörerna för Trafikverket och Transportstyrelsen in till den internationella trafiksäkerhetskonferensen Vision Zero Conference. En konferens som årligen lockar över 200 deltagare. En av deltagarna var dagens gästbloggare Matts-Åke Belin vid Trafikverket och talesperson för trafiksäkerhet samt projektledare för Vision Zero Academy.

Trafiksäkerhetsfrågan är en del i FN:s nya globala mål för hållbar utveckling vilket placerar den högre på den internationella agendan och där har Sverige en viktig roll i att fortsätta vara ett föredöme, skriver Matts-Åke. Läs  mer i Matts-Åke Belins blogginlägg. Blogginlägget är hans eget och innehållet speglar inte med nödvändighet regeringens eller Regeringskansliets ställningstaganden.

Sverige har en lång tradition av systematisk trafiksäkerhetsarbete

Den svenska Nollvisionen för trafiksäkerhet firar 20 år i år och vi kommer att uppmärksamma det på flera sätt. Med Trafikverket som samordnare har också ett nollvisionsarbete nystartat. Det utgår från dagens trafiksituation där vi ser att den stadigt nedåtgående olyckskurvan har planat ut istället för att fortsätta neråt mot noll dödade och skadade i trafiken. Det är en olycklig utveckling som kräver nya initiativ och att vi fortsätter hålla i trafiksäkerhetsarbetet med olika insatser och innovationer. Nyligen hölls också den internationella Vision Zero – konferensen i Stockholm. Vi ser att Sverige har en roll i att fortsätta vara ett föregångsland samtidigt som vi också lär av andra länders utmaningar.

Även innan Riksdagen beslutade om Nollvisionen år 1997 har Sverige haft en lång tradition av ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete. Det inleddes för femtio år sedan, med högertrafikomläggningen år 1967. Beslutet om Nollvisionen är en viktig milstolpe i det svenska trafiksäkerhetsarbetet, då våra folkvalda politiker tydligt tog ställning till att vi inte kan acceptera att människor dör och allvarligt skadas i trafiken. Nollvisionen bygger på en insikt att människor är människor och att vi inte kan förvänta oss att vi alltid i alla lägen är perfekta. Människor kommer därför göra misstag och vi måste därför utgå från detta och göra vårt yttersta för att skapa ett säkert vägtrafiksystem som tillåter att trafikanter gör misstag utan att människor ska straffas med döden eller får allvarliga men för livet.

Nollvisionen grund för fortsatt trafiksäkerhetsarbete

Nollvisionen är vår ledstjärna och på långsikt ska ingen behöva omkomma eller skadas i trafiken. Enligt riksdagens etappmål för år 2020 ska antalet omkomna halveras från år 2007 vilket innebär högst 220 personer dödas i trafiken, men idag minskar inte antalet omkomna i trafiken och 2016 omkom 270 personer i vägtrafikolyckor och det antal allvarligt skadade har uppskattats till ungefär 4600. Tyvärr verkar det som Sverige har nått en platå där det totala antalet skadade och omkomna är ungefär det samma från år till år. De insatser som har gjorts sedan Nollvisionen som exempelvis utbyggnaden av 2+1-vägnätet har dock varit mycket framgångsrika men nu behöver detta arbete expandera och också omfatta det regional och lokala vägnätet.

Redan tidigt i arbetet med Nollvisionen identifierades de oskyddade trafikanterna, gående och cyklister, som en utsatt grupp. Skillnaden idag är att vi har, tack vare sjukvårdens viktiga ansträngningar, tillgång till säkrare data och kan se den gruppens sårbarhet i olycksstatistiken. Med kommande satsningar på cykel som ett eget färdsätt krävs också ökad säkerhet för cyklisterna.

På lite längre sikt, vilket egentligen börjar redan idag, har vi stora förhoppningar på den ökad digitalisering, automatisering och ny teknik inom trafiken vilket på allvar gör att Nollvisionen plötsligt är i allra högsta grad levande och möjlig även för vägtrafiken.

I det mer korta och det medellånga perspektivet får vi dock inte slå oss till ro. Med ett vägtrafiksystem som till stora delar faktiskt är osäkert måste trafikanterna och den yrkesmässiga trafiken ta ett mycket stort ansvar för sin egen och andra säkerhet. Hastighetsefterlevnad, nykterhet, användning av skyddssystem som hjälmar med mera är alla områden som måste förbättras särskilt om vi ska nå de kortsiktiga etappmålen. Det som vi idag skulle uppfatta som ett traditionellt säkerhetsarbete som regler, övervakning och information spelar således fortfarande en stor roll och måste både stärkas och utvecklas. Utmaningen i ett Nollvisionsperspektiv är dock succesivt fasa ut kortsiktiga insatser riktad mot enskilda trafikanter till tekniska lösningar som exempelvis alkolås som mer permanent förhindrar onykter körning.

Sedan 1997 är Nollvisionen grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Vägsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. Beslutet om Nollvisionen har lett till förändringar i trafiksäkerhetspolitiken och i sättet att arbeta med trafiksäkerhet. Även internationellt har Nollvisionens tankar ett allt större genomslag.

Under den internationella Vision Zero konferensen beskrevs trafikolyckor som en global pandemi i paritet med sjukdomar som HIV, malaria och tuberkulos. Varje år dör 1,3 miljoner människor i trafiken. Botemedlet varierar från varje lands trafiksituation, men kan sammanfattas som åtgärder inom lagstiftning, utveckling av infrastruktur och fordon samt bättre räddning, vård och rehabilitering efter olyckorna. Trafiksäkerhetsfrågan är en del i FN:s nya globala mål för hållbar utveckling vilket placerar den högre på den internationella agendan och där har Sverige en viktig roll i att fortsätta vara ett föredöme.

Matts-Åke Belin

Läs mer om: Nystart för nollvisionen

Share

Kommentera

Bli den första som kommenterar!

Första gången du kommenterar på Näringsbloggen kommer kommentaren att godkännas av moderator innan den visas. Du måste följa Näringsbloggens netikett när du kommenterar.

Genom att klicka på knappen Skicka samtycker du till att kakor används.

E-postadressen visas inte publikt