Igår hölls det enda energirådsmötet under det polska ordförandeskapet här i Bryssel. Sverige representerades av it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Rådsslutsatser om den externa dimensionen antogs

Den prioriterade frågan för det polska ordförandeskapet var rådsslutsatser om den externa dimensionen av energipolitiken, vilka antogs efter viss diskussion bland ministrarna. Den viktigaste delen av det som kallas den externa dimensionen av energipolitiken har för ordförandeskapet varit att få till en starkare koordinering mellan EUs medlemsstater i relationerna med länder utanför EU, dvs att EU ska bli bättre på att tala med en röst på områden som rör energi. Här ser ni slutresultatet.

Lång debatt om energiinfrastruktur

Den näst viktigaste punkten var den debatt som fördes om det nya förslaget till riklinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur, ett förslag som jag berättade om när det presenterades den 19 oktober.

Det var från diskussionen tydligt att energiinfrastruktur ses som ett väldigt viktigt verktyg för att nå de tre målen med EUs energipolitik; konkurrenskraft, försörjningstrygghet och hållbarhet. Men det finns skillnader mellan länderna om vilket av dessa tre mål som ska prioriteras särskilt högt i satsningar på infrastruktur. Ett land som Sverige vill gärna lyfta fram hållbarhetsaspekterna genom att infrastrukturen ska leda till integration av förnybar energi eller att de bidrar till minskade klimatutsläpp, medan andra länder lyfter fram problem med försörjning som måste lösas genom en förbättrad infrastruktur mellan länderna.

Alla länder tycks vara överens om att det kommer att behöva ökade investeringar i energiinfrastruktur för att de mål vi satt upp inom energipolitiken ska kunna nås. Det finns dock olika syn på vem som ska finansiera detta. Den ena sidan anser att det är marknadens ansvar att planera och finansiera energiinfrastruktur, medan den andra anser att marknaden själv inte kommer att göra de investeringar som behövs. Kommissionen har föreslagit 9,1 miljarder euro för finansiering av energiinfrastruktur i det som kallas ”Connecting Europé Facility” eller ”Fonden för ett sammanlänkat Europa” som den heter på svenska. Vad den slutgiltiga summan blir går idag inte att förutsäga utan ska förhandlas fram som en del i nästa finansiella perspektiv 2014-2020.

Fullspäckad dagordning för det inkommande danska ordförandeskapet

Det inkommande danska ordförandeskapet, och landets relativt nya minister för energi, klimat och bebyggelse, Martin Lidegaard, presenterade också lite kort hur de ser på arbetet under våren. Han var tydlig med att Danmark insåg att den ekonomiska situationen kommer behöva få högsta prioritet. Han var dock tydlig med att hanteringen av den ekonomiska krisen inte får innebära att allt annat stannar upp, särskilt arbetet mot klimatförändringarna. Dessa två uppgifter kan och ska enligt honom hanteras samtidigt.

Danmark har en späckad dagordning på energiområdet att hantera där energiinfrastrukturförslaget, energieffektiviseringsdirektivet, förslaget om olje- och gasutvinning till havs kan klassas som de tre stora lagstiftningarna. Energifärdplan 2050 vilken ska visa olika vägar för EU att nå 80-95 % minskade utsläpp till 2050 är ett annat område som ligger Danmark varmt om hjärtat. Färdplanen ska antas av kommissionen den 13 december.

Detta innebär att vi har en intressant vår att se fram emot. Nästa rådsmöte hålls den 14 februari i Bryssel. En sammanfattning från mötet hittas här.

Energiminister Hatt hann med en pratstund med energikommissionär Günther Öttinger.